I en bedagad husbil ger de sig ut på vägarna tillsammans med Pär Johansson, för att ta reda på hur det var att leva med en intellektuell funktionsnedsättning i en annan tid. En tid då Sverige var världsledande inom rasforskning och det utfördes fruktansvärda experiment på Vipeholmsanstalten.

Under resan får Emma, Ida och Pär hjälp av experter som Ola Larsmo, Elin Bommenel och Kalle Lind. Det kunde varit vi är en berättelse om upprättelse, men också om mod och livsglädje.

Vi har varit ute på en resa tillbaka i historien. Vi har rest nationellt och internationellt. Vi har upplevt mörker och ljus. Vi har lyssnat, lärt och försökt förstå. Vi har gråtit och förfärats, men också skrattat och känt hopp.

Det kunde varit vi är inte en manifestation mot någonting, utan för ett mer varmt och inkluderande Sverige. Vi tror att för att förstå och göra aktiva val här och nu, måste vi förstå vår historia.

Det kunde varit vi är en dokumentär som tar oss tillbaka i tiden. Från invigningen av rasbiologiska institutet i Uppsala 1922 till Vipeholmsanstaltens experiment på funktionsnedsatta. I filmen får du som tittare följa med när vi reser till olika platser i Sverige och träffar anhöriga, forskare och experter som ger svar på våra frågor och berättar om hur personer med olika funktionsvariationer behandlats genom tiderna.

De frågor som tas upp i filmen känns extra aktuella just nu, då det är ganska precis 100 år sedan verksamheten på Statens institut för rasbiologi startade i Uppsala. Vetenskapen om rasbiologi började med ärftlighetsforskning för att spåra och förhindra sjukdomar, men kom snart att ge näring åt en rasistisk och mörk människosyn som fick fruktansvärda konsekvenser.

Vi gör inte filmen för att peka ut syndabockar. Vi gör den för att vi som lever idag ska fundera kring hur vi själva agerar och tänker om andra människor. Syftet är att få människor att vilja vara med och bidra till ett samhälle som är mer inkluderande.

I filmen lyfts många mörka sidor ur vår historia fram, men viktigast för oss är att förmedla hopp och framtidstro. Vi kan inte förändra det förflutna, men vetskapen om vår historia kan hjälpa oss att bygga en bättre framtid.

Det kunde varit vi bär på ett oerhört viktigt budskap som aldrig får glömmas bort, och därför är det viktigt att hålla det kollektiva minnet levande. Ju fler vi är som minns och kan berätta om detta vidare för kommande generationer, desto större är chansen att det inte händer igen.